Lina Hjort

Det är April, men snön ligger fortfarande kvar, det är snäppet lite varmare än i december, det luktar surt och det är sådär grått ute.. så som det bara kan lukta och se ut här i Timrå i våran förmultnande lilla...by?ort?stad? Förstår människor som längtar bort i från detta ställe, som vill se något mer utav livet än denna gråa dimma som ständigt ligger som ett täcke i luften. Men det tycks aldrig hända något, hur mycket man än vill förändra och göra saker och ting bättre så blir det aldrig så. Allting är som det alltid har varit, i alla fall för mig. Jag är fast i att hela tiden leva på drömmen att någon gång, någon gång ska jag verkligen göra något med alla dessa drömmar. Men det negativa väger oftast över dessa positiva tankar. Saker som kan sätta käppar i hjulen kommer oftast upp i tankarna, saker som får en att stanna upp och inse att man bara kommer misslyckas. Egentligen handlar allting om att våga tro på sig själv, att kunna se sig själv som en vinnare. Men jag har aldrig varit den personen, jag har alltid var den osjälvsäkra mesen som inte vågar säga för mycket. Jag är nog bara en såndär medelmåtta till person, den personen som drömmer om att göra stor karriär och få det perfekta livet men istället slutar upp här i fabrikshärjade Timrå med en fet karl och 3 ungar på radhusgatan i Sörberge.. okej där tog jag kanske i lite väl mycket. Jag vill inte ha det så. Ge mig något att bygga ett hopp på. Ge mig kärlek, med fjärilar i magen och sömnlösa nätter. Ge mig något som kan göra mig stark nog att aldrig bli den där tre barns mamman med 2 jobb för att kunna ha råd att betala brödfödan. Ge mig kärlek och vår, så att drömmarna hålls vid liv lika väl som fåglarnas kvittrade sånger hörs en solig söndag förmiddag. Allt jag begär är att få leva livet innan det är försent. Lika lite som jag kan få det att bli vår nu på momangen lika lite kan jag få kärleken att komma till mig. Det är ingenting jag kan bestämma över eller kontrollera, det är bara sådant man får låta komma, när det väl kommer..
Jag ser upp till dom människor som har kontroll över allt och som framförallt inte är rädda för göra sina val, rädda för att misslyckas eller lyckas. Jag avundas det som kallas självkänsla.