Shame on you

Nej, inte igen! Jag avskyr när man har gjort någonting som man vill lägga bakom sig fast istället för att lägga det bakom sig så blir man ständigt påmind om det. Alla har vi nog någon gång gjort något dumt som vi ångrar.. Om det är något man gjort mot någon annan eller mot sig själv spelar nog ingen roll. Samvetet finns ändå där. Som idag.. vid matbordet så satt jag och pratade med mamma och pappa. Ska inte säga vad vi pratade om för då är det för tydligt vad jag menar, och om den personen läser det här så blir det bara pinsamt, ifall att den personen av någon anledning har glömt det där.. Men iaf, vi pratade om något och så bara dök den där pinsamma vinterkvällen upp i huvudet och jag satt och skrattade för mig själv. Så jag berättade för mamma och pappa om hur satans pinsam situation jag hamnade i den kvällen. Jag tror aldrig jag haft så dåligt samvete för något som jag har för det där... kände mig så jävla dum. Och ja det var nog det mest korkade jag någonsin sagt. Just därför är det så jobbigt att behöva tänka på det. Jag skäms när jag tänker på det. Kanske är det jag som överreagerar eftersom det där är vardagliga misstag som man råkar göra hela tiden. Men ändå så känns det som om just det där är annorlunda.. Jag kanske bara är paranoid som vanligt. Mamma och pappa fick ett gott skratt åt min pinsamhet och jag, jag fick sitta med händerna för ansiktet och återigen skämmas...

Kommentera inlägget här :